fredag 31 oktober 2008

Halloweentradition


















Ikväll eller imorgon kväll blir det självklart skrämsfilm - det är ju Halloween. Och valet är lika självklart som alltid, mysrysaren Vampyrernas Natt av Roman Polanski. Det är den ultimata vampyrskräckisen. Betänk att den gjordes 1967, helt utan datoranimation, men den så skickligt gjord att man häpnar.

Den av vetenskapskollegorna missförstådda vampyrjägaren, professor Abronsius är bara han värd glutten. Införskaffa mästerverket och njut så länge ni lever, för inget är säkert här i livet.


Mitt betyg: Flugfiske så att man blöder!

Snöhelvete













31 oktober 2008. Idag dog min sista lilla strimma av hopp om att aldrig mer tvingas leva med snö. Jag inser kanske att det är fåfängt, men jag har en hemlig besvärjelseritual som jag begår varje år då det drar ihop sig till snöhelvete. Och under en rad år har jag varit framgångsrik - det onämnbara vita kladdet, från Satan sänt till oss, kommer förvisso, men allt senare numera och i mindre mindre omfattning. Och det som hände idag kan därför inte lastas mig, för jag gjorde allt det jag brukar göra.

När jag ser ut genom husets norrfönster ser jag en bild som påminner om rysk tundra. Snön driver över hustaken och förbipasserande kurar ihop sig i snålblåsten och gloppet, och mina vänner fåglarna yrar omkring som om de inte förstått vad som händer. Många av de förbipasserande har sannolikt ondgjort sig över den senaste tidens senhöstväder och argumenterat sig svettiga för en förändring.

Så här brukar det låta: "Nu spelar det ingen roll lägre, nu får det gärna snöa för det blir ljusare då i alla fall". "Båten är uppdragen, nu kan snön få komma" och "Barna blir så glada". Vadå, i alla fall, vadå båten och vadå barna blir glada? Är det inte ljust på sommaren? Vill man inte kunna ha båten i sjön året runt? Och barnen?! Vi är några miljoner som sitter här uppe i norr och fryser, medan större delen av världens barn roar sig med bad, fotboll och annat som barn gillar!

Och jag kan inte iaktta en enda glad min från de förbipasserande utanför fönstret, de ser alla ut som om överlevnadsinstinkten är det enda som driver dem framåt genom det bleksiktiga gråskale-infernot. Och trots att många vill påstå att de älskar snöhelvetet står de nu på sina villauppfarter och skottar frenetiskt och svär över det vita... Och om de ska vara helt ärliga - inte är det väl så kul, det var välan bättre en tid innan snöhelvetet belägrade oss.
Och här kan ett tips vara på sin plats! Klä er alla ordentligt! För gör ni inte det, finns risk för förfrysning, och hur kul är det?


Mitt betyg: Sjön är tom på fisk!

torsdag 30 oktober 2008

Hans Lidman











Hälsingeförfattaren Hans Lidman är definitivt portalfiguren nummer ett inom svenskt flugfiske. Många är vi i detta land som har haft hans böcker som inspirationskälla och starten på en flugfiskekarriär. Jag hör till den skaran. För min del började det för cirka 40 år sen när jag hittade Det nappar i Svartån, Kamrat i norr och Bortom Stigarna, med flera klassiker i min fars bokhylla. Pappa var kommissionär för ett bokförlag när han var yngre hade den "goda smaken" att köpa på sig en del av den dåtida Lidman-produktionen. Böckerna med de fantastiska fiskeberättelserna, människoskildringarna från Ovanåkers finnskogar och inte minst de fina fiske- och naturbilderna blev en besatthet för mig. Jag kunde sitta hur länge som helst, djupt försjunken och helt avskärmad från omgivningen och bara suga i mig av alla vackra bilder och poetiska flugnamn ur den klassiska flugasken. Eller vad sägs om; Fan Wing Royal Coachman, Tippet and Silver, Wickham´s Fancy och Light Teal and Silver, Red Hackle - även kallad Nattens Drottning. Vackra och bestickande namn, eller hur?

Med tiden började jag samla Lidmanlitteratur och det blev många besök på olika antikvariat runt om i landet. Och via fisketidskrifter fick jag kontakt med andra samlare av Lidmanböcker. På detta sätt täckte jag under några år upp en del av författarens digra författarskap. En sektion i familjens bokhylla är numer vikt för alla de fantastiska böckerna, och emellanåt tar jag fram någon av dem och väger den lätt i händerna, doftar på de halvsekelgamla sidorna med de svartvita undersköna bilderna av fiskar, djur och hälsingsk storskog. Vem hade kunnat ana att dessa första gluttar i min fars böcker skulle resultera i ett livslångt intresse i flugfiskets sköna konst? Men jag är mycket glad för att det blev så, det är ett fascinerande sätt att fiska på.

Och som någon sagt: Flugfiske är det roligaste man göra upprättstående!


Mitt betyg: Bästa "brasfisket"!

onsdag 29 oktober 2008

Två utmärkta filmer


Ett par filmtips inför helgen. Bägge filmerna tar upp problematiken kring den vansinniga skövlingen av Amazonas regnskogar. Utgångspunkten är helt olika för filmerna, men de vill på samma sätt varna för att både en mänsklig kultur och en unik biotop håller på att försvinna i rasande takt. Sean Connery är formidabel - som vanligt, i Medicinmannen och Powers Boothe gör en utmärkt roll som exploatören som tänker om, i Amazonas Smaragdskogen.



Mina Betyg: Rena vakfesten!

Wild Turkey - Battle Hymn












När Glenn Cornick, Jethro Tulls ursprungsbasist 1970 lämnade gruppen var han med och bildade Wild Turkey. Deras första album, betitlat Battle Hymn släpptes 1971. Det är en av mina allra mest älskade skivor i vinylsamlingen. Den är helt igenom kanonbra. Här finns snabba rocklåtar med snygga gitarrer och spröda ballader - alla med angelägna texter. Gruppen släppte ytterligare en Lp (-72), Turkey, men sen blev det tyst. 1996 återkom de med en tredje och därefter ytterligare utgivningar med några års mellanrum. Den senaste, You & Me in the Jungle tror jag kom så sent som 2006. Jag har inte följt upp gruppen särskilt väl, det har bytts ut musiker i vanlig ordning i branschen och trots en del ros från kritiker för de senare utgivningarna, står sig debutalbumet. Det är åtminstone enligt mig är en pärla "från den tiden då det begav sig". Jag tror jag håller mig till den!

Battle Hymn

The general says we´ll win the war

Just sacrifice ten thousand more


Trained to kill by the gun and knife


To kill for peace and die for love


No no the cripled soldier cries


Don´t hear his word, his filthy lies...




Mitt betyg: Magiskt flugfiske!

tisdag 28 oktober 2008

Roland The Headless Thompson Gunner



Warren Zevon en sista gång hos vännen David Letterman i Late Show.




Mitt betyg: Det här är flugfiske!

Kung Bore kopplar greppet


I morse 08.00: 1,5 grader kallt, inga glada tillrop från fåglarna - de är väl lika chockade som jag. Tänker på alla ofångade flugfiskar och döende sländor, bär som förvandlas till iskulor, svampen som vissnar i skogen, den förbaskade bilskrapan som har sitt sommarviste under något säte. Och på brorsan som precis stuckit till södern i 14 dagar.

Men, "solfan skiner och grönt och jävligt blir det", som min älskade mormor brukade uttrycka det. I alla fall så småningom!

Barack Obama


Nu har det
hänt som jag länge befarat !
En mordkomplott mot den demokratiske presidentkandidaten Barack Obama har uppdagats. Nynazister sägs vara de som ligger bakom. Hotet riktades mot över 100 svarta i Tennessee, och det slutliga målet skulle bli Obama. Många amerikanska bedömare har en tid oroat sig för att Obama likt Martin Luther King kan gå dennes öde till mötes.

USA och världen i övrigt skulle må väl av att få en svart demokratisk president som har en mer nyanserad syn på Irakkriget, abortlagstiftningen, dödsstraff och homosexuella än republikaner och den kristna högern.

Måtte det gå vägen i helgen!

måndag 27 oktober 2008

Warren Zevon


Klicka på bilden!

Warren Zevon är en amerikansk artist, s.k. singer/songwriter som jag följt sen 70-talet. Zevon dog i lungcancer i september 2003. Han hann precis färdigställa sin sista cd, The Wind innan han gav sig av. The Wind är kanske som helhet inte den bästa han gjort, men den innehåller flera spår som når upp till allra högsta Zevon-kvalitet. Han var vid inspelningstillfällena mycket svag och den cover av Dylans Knockin´On Heaven´s Door är hjärteskärande då han i texten desperat ber om att "få komma in genom dörren". Ett annat spår, Keep Me In Your Heart har också samma känsla - det är den döende Warren Zevon som skaldar. Skivan bär alltså en tydlig prägel av en av sjukdom plågad människa. Det finns en dokumentär kopplad till inspelningen av The Wind som sändes på Svt kort efter bortgången. Jag är glad att jag sparade den på video för det är en mycket utlämnande och stark skildring av hans sista tid med musikervännerna, Jackson Browne, David Lindley, Tom Petty m.fl. som också medverkade på sista skivan.

Warren Zevon lämnade en stor produktion efter sig. Genialiska låtar, på en gång liksom lättillgängliga musikaliskt, men samtidigt fantastiskt skickligt utförda. Texterna är alltid angelägna, han var på samma gång klarsynt betraktare av omvärlden, som känslig poet. Med sin nyanserade sångröst kunde han skickligt ge uttryck för avsky inför orättvisor, samtidigt som han kunde vara smeksam och öm i sina kärleksskildringar. Man blir berörd oavsett vad det är han behandlar i sina texter - precis som en bra författare, men uttryckt i några få textrader.

Keep Me In Your Heart (The Wind)

Shadows are falling and I'm running out of breath
Keep me in your heart for awhile

If I leave you it doesn't mean I love you any less
Keep me in your heart for awhile

When you get up in the morning and you see that crazy sun
Keep me in your heart for awhile

There's a train leaving nightly called when all is said and done
Keep me in your heart for awhile



Mitt Betyg: Alla flugfångade fiskar!!!

söndag 26 oktober 2008

Regnbåge i elfte timmen



Den här vackert tecknade regnbågen tog jag en eftermiddag sent i oktober i år. Den gäckade mig länge och tvingade mig till att knyta på "fnyk" i krokstorlek 24-26, då den uppenbart vakade efter fjädermygg. Det är normalt ett spännande och givande sätt att flugfånga de alltmer sävliga bågarna på då vattentempen sjunker. Men det kan också vara mycket frustrerande då fisken är väldigt präglad på dessa småkryp och ofta ratar annat som en flugfiskare brukar ha i sina askar. Vaken påminner om nymfvak, alltså vak efter insektslarver som ligger i eller strax under vattenytan. Det är ingen intensiv jakt regnbågen ägnar sig åt, nymferna flyger inte ifrån fisken, och det "vet" den.
Efter otaliga flugbyten, (aldrig bra, bara stressigt), kommer hugskottet - en Goddard Caddis byggd av håltomt hjorthår och med enorm flytbarhet. Jag säger hugskott, eftersom det knappt finns någon vingad nattslända kvar i sjön så här sent på året. Men "matminnet" kan ibland vara långt hos fiskar och när jag lägger flugan framför den ätande fisken så tar den resolut, nästan som under sommarperioden då insektsarten står högt på menyn. Och den tar reptilsnabbt och med ett plask - denna insekt kan ju flyga! 12 hg ilsken höstregnbåge ligger efter några spännande minuter och vrider sig i håven, helt underbart och ett värdigt avslut på fiskesäsongen. Två till blev det denna afton och kanske kan det bli en sväng till om isläggningen dröjer.

Fisken hade naturligtvis en kropp också, men den är uppäten och den smakade förträffligt!

The Fisher King


Klicka på bilden!


Såg den här häpnadsväckande bra filmen tillsammans med familjen igår kväll. Har själv sett den flera gånger, och slutar aldrig fascineras av Terry Gilliams mästerliga regi. Valet av skådespelare till den här oerhört pietetsfullt ihopsnickrade sagan är storartat. Jeff Bridges i en av sina bästa roller, Robin Williams - alltid bra och om man är uppmärksam finns där även Tom Waits i en liten, men mycket bra roll. En film för er som skiter i vanlig amerikansk action, men som gillar bra dramakomedier med substans.
Tycker man att vänskap mellan människor, humanistiska förtecken och skicklig scenografi är viktigt för en film - ja då är denna lite skruvade film med ett stort hjärta något för er också.


Mitt betyg: Fem flugfångade fiskar!!!

FRA-lagen

Skulle du vilja ha din mejl öppnad, (jfr. vanlig papperspost), genomläst, bedömd som godkänd eller som tvivelaktig enligt myndighetens kriterier om terroristiskt innehåll?

Vill du kunna "surfa" på nätet utan att dina personliga preferenser kan skärskådas av en myndighet?

Tycker du det känns allmänt obehagligt att du bevakas av en myndighet varje gång du har en nätsession?

Svarat JA på alla 3 frågorna? Då är FRA-lagen inget för dig!

Om lagen går igenom och hur den slutgiltigt utformas vet ingen idag, men det troliga är nog i alla fall att Sverige kommer att drabbas av en lag av ungefär den karaktär som idag beskrivs. Vad kan vi då göra för att motverka obehaget på det privata planet? Jo, för den händelse ni inte känner till det, så finns det enkla, men effektiva sätt att kryptera sin mejl. För att mottagaren skall kunna "låsa upp" ditt mejl, skall denne då ha motsvarande programvara installerad på sin dator.
Vad avser surfvanor i allmänhet och de elektroniska spår ni då lämnar efter er - och de är många och väldigt tydliga - finns det teknik även mot detta. Via en VPN-klient krypterar du din Ip-adress och gör den "osynlig" och du kan tryggt ägna dig åt dina intressen på nätet, utan att behöva besväras av den obehagliga vetskapen om att andra kartlägger dina aktiviteter. Gratisprogram för det senare finns att hämta på nätet, men även effektiva betalvarianter till en kostnad av ca 50:-/mån.

För den händelse någon undrar så är VPN en ganska gammal och helt laglig teknik - ÄNNU SÅ LÄNGE!

Mick Hutchinson - Spanish Infinity




Åren runt 1970 spelade britterna, gitarristen/bassisten Mick Hutchinson och Andy Clark i en grupp kallad Clark Hutchinson. Såvitt jag vet blev det 4 Lp-sivor, varav jag är glad att äga 3. Nånting hände, men efter över 30 år dök Mick upp på YouTube med nytt fräscht material och lägger nu regelbundet ut eget material där. Han är en av mina absoluta favoritgitarrister och rankas av flera internationella rocktidningar som en av de förnämsta. Läste nånstans att gänget spelar här och där i England och en cd med dem vore inte tokigt. Läste också att Mick en gång då det begav sig, lånade ut ett par riff till Hendrix. Jojo!

Gillar? Leta rätt på albumet "Retribution" med C. Hutchinson som finns utgiven på cd.



Mitt betyg: Det vakar överallt!!!


lördag 25 oktober 2008

Donovan - Colours



Donovan är i mycket min bättre Dylan. Många drar också paralleller till Dylan, vilket jag egentligen inte gör, Donovan klarar sig alldeles utmärkt själv. Han har en underbar röst, han är ytterst musikalisk och han skriver ruskigt bra låtar. En artist som av någon underlig anledning inte riktigt nått ut till de sora massorna. Kolla in den här tidiga live-inspelningen och gillar ni det ni hör, botanisera vidare, det finns en hel del musik på platta.




Mitt betyg: Flugvalet spelar mindre roll!!

fredag 24 oktober 2008

Jan "Caligula" Björklunds "nya" skola



Igår kväll, den 24 oktober satt utbildningsminister Jan Björklund i Svt:s Debatt och försvarade sin och alliansregeringens "nya" skolpolitik. Björklund har ju mest gjort sig känd för att misskreditera den tidigare socialdemokratiska regeringens skolpolitik och bl.a. kallat den för flumskola. Hans lösning på de problem han ser i dagens skola, är att återinföra den forntida repressiva skolan. Hårdare tag och drill och disciplin är hans koncept. Tyvärr har det i mångt och mycket handlat om mössor
och mobiltelefoner i klassrum och det blir då lite löjeväckande.
Björklund refererade gång på gång till TIMMS:s undersökning som genomfördes 2003, och resultatet - enligt ministern - visar att den svenska skolan stadigt är på väg utför, främst avseende ordningsfrågor. Hans-Åke Scherp, docent i pedagogik visste mer om samma undersökning och det visar sig att Björklunds käpphäst av statistiker ogiltigförklarats till stora delar pga att den innehåller för stora brister. Scherp refererade till andra undersökningar, utförda efter samma kriterier, vilka ger en helt motsatt bild. Björklund fick mycket mothugg under debattrundan, men även en del bifall. Supporten kom inte oväntat från de som ivrar för en kommersiell skola. Och det är just detta som är centralt, Björklund vill med privata entreprenörers hjälp fasa ut den kommunala skolan. Det är därför han så halsstarrigt svärtar ner och ljuger om den skola våra barn går i. Vi kan bara hoppas att svenska folket inser det och röstar för ett alliansfritt Sverige i valet om två år. Med ökade resurser till skolan, minskade klassklyftor och bättre skolmat etc, löser vi de problem Björklund gjort till ett nationellt trauma.

Läs också "Svarta Majas" kolumn på annan plats här i bloggen!

Jethro Tull - Season Of The Witch



En tidig låt med Jethro Tull (1970). Såg dem på konserthuset i Stockholm 1969 och det var en upplevelse som går utanpå det mesta. Ganska länge var gruppen en av de intressantaste på "alternativrock"-arenan. På ett mycket personligt sätt blandar Tull friskt musikstilar; Rock, pop, klassiskt, folkmusik, blues etc. Frontfiguren Ian Anderson och fantomgitarristen Martin Barre, (klassiskt gitarrsolo i "Aqualung"), är idag de enda kvarvarande originalmedlemmarna. Men som alltid, för varje ny konstellation, värvas handplockade musiker, vilket såklart bidrar till att de fortfarande behåller ett bestämt grepp om sina fans, och engagerar nya. Duon Anderson/Barre tycks aldrig ge upp, trots att de hållit på med gruppen i över 40 år och gett fler än 2500 konserter!

På Lisebergshallen 21 novemer kl 19.30, finns chansen att uppleva storheten! Enligt konsertförklaringen koncentrerar de sig där på sin tidiga produktion, de tre första albumen. Och det gör det extra intressant!


Mitt Betyg: Oräkneliga flugfångade fiskar


torsdag 23 oktober 2008

Jackson Browne - Before The Deluge



Jag avslutar den här dagen med Jackson Browne, en artist jag beundrar mycket för hans engagemang för mänskliga rättigheter, kritik mot USA:s angrepp på Irak och mycket annat gott. En vänsterman från Hollywoodland. Och som inte hälften vore nog så är han en fantastisk låtskrivare och musikant. Upptäck honom!

Spelar i Stockholm den 4 maj 2009!!!




Mitt betyg: Fiskekorgen full denna dag

Några av Naturens underbara skapelser





Dessa naturens underbara skapelser råkade komma i min väg vid tre olika tillfällen. Turligt nog fanns min kamera med och de kunde förevigas under bråkdelar av en sekund.

Påfågelögat satt tillsammans med ett tjogotal andra kompisar och mumsade på blommor i en rabatt i familjens trädgård och den här individen poserade snällt så jag hann ställa in makroläge och allt vad som behövs.

De gula Kantarellerna lyste mot mig som solar i den tynande undervegetationen en fin septemberdag. Ledsamt nog finns de inte kvar lägre, de är uppätna av en svamplysten familj.

De intensivt röda och exceptionellt vackra röda flugsvamparna fick stå kvar till andra skogsvandrares förhoppningsvisa förtjusning.




Hattar och mössor



Det här inlägget handlar inte som man kanske kunde tro om det gamla partisystemet i Sverige under under frihetstiden på 1700-talet. Men i en mening handlar det ändå frihet - skolelevers frihet att på sin arbetsplats och på andra platser själva få bestämma om de önskar behålla sin huvudbonad på, oavsett om de vistas utomhus eller inomhus. Det här är en av mina gamla käpphästar och något jag alltid retat mig på. Varför ska lärare, eller för delen andra vuxna, i olika sammanhang, tillåtas att demonstrera sin makt över unga människor, genom att tvinga dem att ta av sig sina mössor under lektionstid? Jag har ännu inte hört någon "vuxen" anföra ett enda rimligt argument till varför det finns en sådan regel på många skolor. Motivet till den stupida regeln tycks ofta vara att man inte "visar respekt" med en mössa på huvudet! Ett sådant argument är enbart fånigt. Respekt, eller inte, sitter inte i en mössa, om nu någon på allvar vill mena det. En mössa är en del av klädstil, en identitet. Och det är det på samma sätt som exempelvis slipsen på läraren. Det är dessutom tveksamt om ett lärarkollegie enligt FN:s barnkonvention, helt simpelt har rätt att införa såna regler utan att först tala med de berörda, nämligen eleverna själva! Jag är säker på att det skulle se annorlunda ut på skolor runt om i landet om elevdemokratin fungerade. I rimlighetens namn bör väl elever enligt samma logik tillåtas ha synpunkter på hur lärare klär sig under lektionstid. En slips till exempel, kan åtminstone jag se som ett lika stort hot som en mössa.

När en av mina döttrar gick i högstadiet bar hon vid flera tillfällen ett diadem, för all del ett ganska brett sådant, men ändå - ett diadem! Det hela resulterade vid ett tillfälle i en hätsk diskussion mellan lärare och dotter huruvida detta kunde tolkas som en huvudbonad. Läraren ansåg det och tvingade vår lilla flicka, i brutal ton, att ta av sig diademet. Dottern stod på sig och debatten slutade med att rektor ombads att tolka skolans diffusa definition av huvudbonad. Beslutet i den befängda frågan blev att ett diadem var att betrakta som en assesoar och på grund av att diademet hade ett mått som innebar att det inte kunde vara en mössa.

Ingen ursäkt till min dotter kom från lärarhåll! Jojo, sug på den ni!
Och apropå hattar! Vad säger vi om äldre damers hattar i Guds Hus - kyrkan! Tecken på bristande respekt, möjligen?

För min personliga del får tanter och ungdomar - om de så önskar, ha ett cykelställ på huvudet inomhus. Bara det är fast förankrat så att det inte lossnar och skadar någon!

Svarta Maja i Transportarbetaren om alliansregeringens "nya" skola.

Ordning och reda

Folkpartiet som en gång i tiden stod för liberala värderingar har genomgått en förvandling. Det blir allt mer kusligt att följa skolminister Jan Björklunds framfart och idéer kring skolans värld.

Polishämtning av elever, betyg från årskurs ett, hårdare tag, frånvarostatistik i slutbetyget...
I fall Björklund behöver fler tips på hur man på olika sätt kan försöka tvinga in kunskaper i motsträviga barns hjärnor följer här några förslag:
  • Fotboja. Kan sättas på barn redan i förskolan. Piper och kan eventuellt ge små elstötar om barnen skrattar, är pratiga eller går mer än tre meter utanför skolgårdens asfalt.
  • Skolunch bara för flitiga. Alla elever måste prestera ett visst mått av arbete under förmiddagslektionerna, annars straffas de med mindre lunchportion. Resterande köttbullar kan ges till klassens högpresterare, så att de får mer näring och kan växa snabbare.
  • Lägg ut alla läx- och provresultat på internet, gärna med bild på ungarna. Då kan arbetsgivare så tidigt som möjligt gå in och ”drafta” intressanta förmågor. Mindre intressanta kan dödskallemärkas från årskurs sju.
  • Mer högläsning. Barn med läs- och skrivsvårigheter bör så tidigt som möjligt inse att de ska välja hantverksyrken eller helst emigrera. Det finns ju så många andra västländer som behöver tillskott av arbetskraft.
  • Riktiga svåra dyslexifall kan genomgå samma prov som eleverna på Svenska För Invandrare, SFI. Klarar de inte testet på tredje försöket bör medborgarskapet kunna sättas ifråga. Även infödda svenskar bör väl ändå kunna svenska!
  • Inför intelligenstest. IQ-test kan med fördel göras varje år. Barn får sedan skoltröjor i olika färger som anger i vilket intervall de ligger.
  • Anställ Jan Björklunds gamla militärpolare som rektorer, i stället för de flumpedagoger som lyckats övervintra på skolexpeditionerna. Är inte rektorsjobbet ledigt kan polarna bli skolspioner som rapporterar direkt till Björklund om utbildningssystemets accelererande förfall.
  • Lögndetektor bör bli en naturlig del av skolans utrustning. Kan användas för att ta reda på vem som klottrat på toa, men också för att i efterhand förhöra slumpmässigt utvalda elever om läxläsning och fusklappsanvändning på proven.
  • Drogtester är närmast givet. Blodprovet tas med fördel i grupp, precis som i lumpen på 1970-talet.
  • Särskilda ögonscanners finns säkert att köpa på Clas Ohlson snart. Med dem bör läraren kunna avslöja barn som sovit för lite. Ertappade straffas med mer läxa. Socialförvaltningen måste omedelbart underrättas – så att ett första steg kan tas mot ett senare omhändertagande av barnen. Eller föräldrarna.


The West Coast Pop Art Experimental Band (WCPAEB) - Suppose They Give A War And No one Comes.





"I have seen war. I have seen war on land and sea. I have seen blood running from the wounded. I have seen men coughing out their gassed lungs. I have seen the dead in the mud. I have seen cities destroyed. I have seen two hundred limping, exhausted men come out of line - the survivors of a regiment of one thousand that went forward forty-eight hours before. I have seen children starving. I have seen the agony of mothers and wives. I hate war."



Mitt betyg: Flugspöt knäcks!

The Station Agent - ett måste!


Gör som jag säger nu! Hyr, låna, eller köp den här lilla anspråkslösa, men underbara filmen. Poppa en bytta, ladda Dvd:n och glöm oktobermörkret och kylan och låt er förföras av en av årtusendets bästa filmer.

Kom sen tillbaka och berätta vad ni tyckte!










Mitt betyg: Vilken flugfiskedag!!!

Två av mina egentillverkade knivar.

onsdag 22 oktober 2008

Vad sysslar sossarna med?


Per Nuder släpper i dagarna en memoarbok där han berättar om sitt förhållande till Göran Persson under deras tid tillsammans i regeringsställning. Vi var nog många som uppfattade Nuder som en av Perssons särskilda kelgrisar, men så var det tydligen inte alls. Han chikanerades och behandlades allmänt illa och respektlöst av sin dåvarande chef, säger han i nyheterna då han berättar om sin bok. Som om inte oppositionen hade problem så det räcker just nu, med Mona Sahlins kovändning i fråga om vänsterpartiet som samarbetspartner och dessutom indikationerna på ett svagt ledarskap och tvivelaktig politik. Dags nu att att börja samla ihop sig sig inför valet om mindre än 2 år och visa att det finns ett alternativ till pajasregeringen svenska folket tillsatt.



Mitt betyg: En tappad flugfisk







Intressant om fenomenet bloggar.


Hörde i morse på nyheterna att "bloggandet" i Egypten hade betytt mer för bland annat kvinnor och sexuellt förföljda, än vad medborgarrättsrörelsen åstadkommit de senaste 10 åren.
I ett land där staten kontrollerar pressen, är det givetvis svårt för journalister att utföra ett bra arbete. Inga värderingar vad avser medborgarrättsrörelsen framfördes i sammanhanget, vilket jag definitivt inte heller menar med inlägget. Bara det att bloggar kan ha en fantastisk genomslagskraft, även på det politiska området.

Warren Zevon - My Shit´s F*cked Up

John Stewart (Sept 5, 1939 - Januari 19, 2008)

Botswanna

Oh I live in California
I can look out at the ocean
On the silver blue Pacific
It is always there to see
But I'm so busy working
That I don't have time to see it
But it's the knowing that it's there
That means lot to me

And it makes it hard
When I close my eyes
When I can see the pictures
Taken at Botswanna
The pictures of the children
With the flies in their eyes

And those with all the money
They are having nervous breakdowns
And they're always taking pills
To make them feel the otherwise
Well how could I ever stumble
Or complain that thing's aren't going right?
How could I ever fail
To see rainbows in the skies?

And it makes it hard
When I close my eyes
Because I can see the pictures
Taken at Botswanna
The pictures of the children
With the flies in their eyes

Oh, faith it is a fire
And it's fanned by the winds of thanks
I am worried of our numbers
And I'm worried of our ranks
As we fire up the Porsches
Fighting to survive
And we look for valet parking
Out on Rodeo Drive


And it makes it hard
I wonder if God cries
When he sees the pictures
Taken at Botswanna
The pictures of the children
With the flies in their eyes

And I'm not my brother's keeper
For I do not have the power
As if part of some great game
That they play on the other side
Because it's all I can do
To just keep myself together
Still I see the faces
In the blue pacific tide

And it makes it hard
When I close my eyes
And I can see the pictures
Taken at Botswanna
The pictures of the children
With the flies in their eyes

Is it not for us to wonder?
Is it not for us to question?
Is it not for us to cry out
This can not be denied?
For we are but a family
Without walls but we have waters
And every face you see
It is you and it is I

And it makes it hard
When you close your eyes
And you can see the pictures
Taken at Botswanna

The pictures of the children

Yeah, the pictures of the children
With the flies in their eyes

Tom Waits - Hold On

Så var det dags att knacka ned de första raderna i mitt första blogginlägg. Det har tagit tid att ställa in allt så det ska se skapligt ut när horder av nyfikna knackar på. Samtidigt som jag skriver dessa rader så signalerar magen middag, så det får bli ett musiktips via ett klipp norpat från YouTube, denna underbara guldgruva för oss musikintresserade. Artisten - Tom Waits, blir den förste att göra entré i mitt forum och det är ingen dålig början minsann. Lyssna, se och njut av en av samtidsmusikens mest egensinniga och intressanta profiler.